dagen

Hej igen,



Vill jag ta fajten om mitt liv? Hur många gånger har man inte tänkt det...Orkar jag? Är det värt allt jobb? Det är lite som att kasta sig ut i det okända. Det gör man väl helst inte?



Ibland behöver man hjälp för att orka/våga fälla ut vingarna och pröva på att flyga lite.

Det finns bra terapi. Allt klarar man bara inte själv.



Ja, du har ett jättejobb framför dig. Det har tagit lång tid att hamna där du är. Det tar lång tid att komma på banan igen.



Men det går.

Om man vill ta fajten. Ge livet en chans.



Det är sorgligt att läsa din blogg. En ung, smart, kvicktänkt kvinna. Så fylld av smärta och självförakt.



Din stora styrka är din brutala ärlighet. Det ska du ha all heder av. Ärlighet är första steget till förändring.



Man undrar vad du fått för hjälp egentligen. Jag menar innehållet, kvaliten.

när man balanserar är det omöjligt att se någonting som helst klart det vet du också.



du står med ena foten i varje land och ingenting känns närvarande och äkta. jag tror att en av de få kommentarer som fått mig att ens försöka gå åt rätt håll var den om att jag faktiskt var smartare och klokare och mer intelligent än att slösa bort mitt liv med att ha ångest dygnet runt över vad jag skulle äta till frukost eftersom det var det enda mål jag åt... det upptog hela mitt liv, sen dog jag nästan.



ätstörningen upptar fortfarande hela mitt liv i huvudet men min kropp orkar, lever, är ute, socialiserar och spelar med. jag vet inte om det är friskare men jag känner mig smartare än när jag stod med båda fötterna i graven och bara var extremt patetisk och tyckte synd om mig själv. anorexi är lika egocentrerat och vidrigt som alkoholism. ingen vill ha en sån på halsen och jag vill vara någon som min omgivning vill ha runt omkring sig. det funkar inte som sjuk. därför blev jag frisk...are ;)



well kram och kämpa på och hoppas du hittar din motivation till att lämna skiten åt helvete.