min ätstörning har förändrats jag är inte så besatt av min kropp längre.
jag är inte heller lika fokuserad på vad jag äter.
mest för att jag inte orkar.
jag har hållit på med maten i så många år.
och jag har helt enkelt tröttnat
visst jag är fortfarande väldig fokuserad på vad jag äter. räknar ständigt efter hur mycket jag ätit vad jag får äta osv..
har en hel del knäppa idéer för mig både vad det gäller mat, dryck, motion och andra saker i varagen.
vissa saker måste göras på ett vist sätt och liknande..

och en sak har verkligen förändrats, mitt sätt att se på min kropp.
jag kan helt plötsligt se att jag är smal. jag kan se att mina armar ser spinkiga ut.
jag kan se att min mage är nära på obefintlig.
detta trots att jag egentligen enligt mina "normala" (tidigare, sjuka) mått är stor.
för inte så länge sedan var jag helt övertygad om att bmi 15 för mig var samma som bmi 20 för andra.
jag trodde helt och fullt att jag såg likadan ut som andra normalviktiga.
om jag ska vara helt ärlig så tror visa delar av mig den fortfarande. fast med lite andra siffror, att bmi 17 för mig är som bmi 20. helt kommer jag nog aldrig att ge upp den tron..
summan av kardemumman; jag känner mig smalare än på länge! och tur är väl det för annars skulle jag aldrig våga äta som jag gör nu!