död
jag har suicidtankar igen.
de är lite för starka.
jag vet inte hur ajg ska klara mig igenom ett helt liv.
jag vill verkligen dö.
vill skada mig själv.
vill bara sluta andas.
fan fan fan.
fan för föräldrar som bryr sig.
så mycket lättare det hade varit annars.
fan
jag åt och åt och spydde och spydde.
jag hatar det.
jag verkligen avskyr det.
det finns inget värre.
så nu är ajg hemma hos mig igen,
försöker få i mig tillräckligt med mat,
men jag gissar att det inte är så det blir.
men jag orkar inte mer.
jag har fan inget annat än min svält.
det är den som gör mig.
jag har inget vidare socialt liv, ingen vidare socialkompetens,
jag har inga stora intressen (utom mat och svält)
jag har inga riktiga drömmar (som inte innehåller bmi mega lågt)
jag har ingenting!
mat mat mat
jag pallar inte att äta när jag är själv.
men ajg ska göra något åt det.
nu på en gång faktiskt,
inte imorgon utan nu.
jag ska tvinga i mig en äcklig näringsdryck.
jag vet, det är inte tillräckligt, men det är något...
fast jag vill få nya utskrivna, har bara några gamla komplett näring, och jag vill ha fortifresh.
duktig jag är!
om den här bloggen
det är verkligen inte meningen.
jag vill bara att alla ska fatta hur hemskt det är att leva med en ätstörning.
att det inte är något fint och vackert.
jag är rubbad i vissa avseenden, jag tycker tillexempel att det är vackert med beniga kroppar.
men jag vet hur man mår när man är så benig.
det är inget liv.
det är inte ens et liv att leva som jag gör nu och då är jag inte kraftigt underviktig.
men hela mitt liv kretsar kring mat, vikt och svält.
jag lever ett halvt liv.
så ibland när jag verkar dyrka det smala idealet så ör det en knäppa, sjuka, störda sidan av mig.
säg till mig på skarpen då!
om anorexi bloggar
bloggar som handlar om tjejer som vill bli "trådsmala" som vill vara "vackra" som vill ha "kontroll".
jag vet inte vad jag ska tycka, för en del av mig säger dom är ätstörda.
en annan del säger att det är jävla wanna be:s
för de flesta som skriver sån skit har aldrig varit "riktigt" sjuka, med riktigt sjuka menar jag inte bmi 12, utan jag menar helt enkelt att man är så sjuk att man inte klara av sitt liv, att man måste in på sjukan, eller att man måste sluta med allt annat för att bara få maten att fungera, för att ÖVERLEVA. det har inget med ens vikt att göra.
utan dessa tjejer är oftast enligt den rubbade delen av mig "halv smala" eller normalviktiga.
på de här bloggarna snackas det så mycket skit, jag tänker inte gå in på det, för min ork dog.
men jag önskar bara att dessa själar vet hur det är att bli "riktigt" sjuk.
att hela ens liv kretsar kring mat, att allt slagits i spillror.
att vara 22år och ens föräldrar är oroliga för att man ska sova ensam en lördagkväll.
att ha fått hoppa av skolan
att få hoppa av skolan två gånger
att få åka in till akuten och sy med oroliga föräldrar, eller besviken sjukhus personal
att få åka in med ambulans
att vakna upp i en sjukhussäng med slangar överallt, kateter och hela jävla skiten, och tänka "fan fan, jag lever"
att ha gått hos ca 6 olika experter på ätstörningar och fortfarande vara sjuk
att bara kunna ha sex med någon då man är kraftigt berusad för att självhatet är så jävla stort
att bli upphämtad av polis och körd till psykakuten
att ligga på psyk med lpt
att "bli vägd" utan kläder av främlingar
att vara utan kontroll över sitt liv!
jag skulle kunna skriva en hur jävla lång lista som helst men nu är jag så upprörd och ångestladdad att jag måste pilla i min stesolid, jag för år av medicinen kommer oxå med på listan.
blä
så när jaag lämnat av min syrra på tåget gick jag raka vägen hem till toaletten.
hatar det!
men ångesten steg och jag kunde inte kontrolera mig.
nu har jag ätit min ståeende frukost, beståeende av ett äpple och en grape.
skit uselt, men vad fan, idag ursäktar jag mig med att ag åt mängder igår.
ja ja, nu ska jag städa.
18/2
...
44,3kg
borde vara glad att det inte har gått ned, men ändå så ville jag att vågen skulle visa mindre.
jag vill vara s m a l.
jag vet att jag kan anses som smal, men jag vill vara smalare.
vill vara sjukligt smal.
men jag ska kämpa för att inte gå ned i vikt.
maten idag har varit som ett skämt dock...
frukost: 1/2 grape, ett äpple, te.
lunch: 50g naturgodis
mellis: te, 1/2 grape, en sharon frukt.
behålla vikten var det..
jag får nog börja trycka i mig näringsdrycker för att hålla vikten..
framtid
hur ska det gå.
om jag ska klara av mitt liv så får jag inte gå ned mer i vikt.
nu väger jag 44kg, bmi på 14,7.
inte jätte lite, inte farligt eller så.
men det är till att gå på gränsen.
går jag ned till 42kg, kommer min kropp att känna av det.
det vet jag.
går jag dessutom ned till 42, kommer jag vilja gå ned mer.
40kg är ju så lockande.
40kg, är ganska lite för min längd, det är bmi 13,4
inte direkt farligt det heller.
men deffenetivt inte bra och jag vet av erfarenhet att mitt psyke inte fungerar som det ska då.
mitt psyke är redan påverkat.. inte koncentrationen och så men ångesten har ökat.
jag har iallafall slutat på dagvården nu.
hur fan ska ajg palla det?
jag MÅSTE äta ändå.
jag verkligen måste.
så idag har jag klämt i mig tre sharonfrukter och satsar på en vårrulle till middag, och så sallad såklart.
frukosten på dagvården sket sig.
jag gömde och slängde en macka, men stoppade mig själv att spy. så jag har inte spytt idag, för lunchen sket jag i totalt.
tog en tesked med yoghurt glass. ångrar det. så jäkla meningslöst. varför ångra det, jag blir inte fet av en tesked glass. men ändå.
ångest
känner mig uppsvullen och fet.
trött på att spy, trött på att ljuga, trött på att vara fet.
i used to be skinny
hjärtat
det hugger till i mitt bröst lite nu och då.
jag blir lite orloig.
men tänker att det nog är ångest.
jag spyr lite för mycket just nu.
jag hatar det men kans inte låta bli.
vikt
12 mars 11.25
sitter med silvert te.
funderar på vad jag ska göra.
ingen behandling idag.
tjat
mitt flödder förstördes.
men skit samma.
jag är fet.
imorse vägde jag 45,7 as mycket1
allt jävla påskgodis och mat. hatar det!
men efter det så gick jag på toa, och jag la ett lass på ca 700g kanske. resna spekulationerna.
sen var det dagvårt, pissjobbigt.
en som var min rumis i början har kommit igen.
hon är super trevlig och sp,men
hon äter inte.
när hon gick behandlingen förut, gick hon ned i vkt fast hon åt som man skulle.
när hennes veckor var slut fortsatte hon att gå ned i vikt och sen så stannades hennes hjärta, sen blev hon bra och har gått vikt uppgång i tre månader i hemmet.
okej, varför jag irriterar mig:
hon äter inte upp
varför har hennes hjärt stannat men inte mitt?
jag ska fråga ut henne lite om det i morgon, vad hon vägde då och då. för det irriterar mig.
jag vill åxo vara sjuk PÅ RIKTIGT.
jag vet att det finns ett antal som förstår vad jag menar.
uppdatering
jga har petat i min en stilnoct och är härligt flöddrig.
det stora faran är att jag tar en till, och två tll bara för att flöddret inte ska gå över.
och då brukr jag ta alla tabletterena. det är dumt. för jag har en ask på 30 och en till på apoteket.
men det kan gå galet ibland. men inte ida.
sist petade jag i mig 19st.
det var inte bra.ska försöka läsa om stilnoct.
kanske det står hur länge flödret sitter ii.
det tar lite tid att ordna det.
det är människor här.
och dom hr förtur till datorn.
mrn snart är det jag.
jag kom in i något annat.
tagt tre nu. chattar, inte gkort på länge.
man möyer folk när mamma chattar. bra. det ska jag göra.
