det var ju det här med att inte skada mig fram till jul.
nu är julen nästan förbi.
vad är det då som gäller?
jag borde sätta ett nytt mål.
kanske får jag inte göra något under hela julhelgen?
vi får ta det så.
inget fram till nyår heller! så får det bli.

okej, efter gårdagens dipp får jag ta och rycka upp mig.
jag måste sluta fokusera på en enda del av min kropp.
men det är så jag alltid har gjort.
mest mina lår och min rumpa, och ibland magen.
jag har stirrat mig blind på de delarna och gjort allt för att de ska minska.
nu är det armarna som är mitt fokus.
men varför?
vem bryr sig om ifall jag har stora eller små armar?
det är ju inte det som är det viktiga, ändå så kan jag inte släppa dem.
men jag önskar att jag kunde.

okej,, det är sånt här som får mig att må piss.
nyss såg jag ig som smal.
nu ser jag hur stor jag är.
egentligen borde jag radera alla bilder som jag har på mig.

fast nu blev det mupp.
tittade på bilder på mig och mina armar såg enorma ut.
blä.
fucked up.

min ätstörning har förändrats jag är inte så besatt av min kropp längre.
jag är inte heller lika fokuserad på vad jag äter.
mest för att jag inte orkar.
jag har hållit på med maten i så många år.
och jag har helt enkelt tröttnat
visst jag är fortfarande väldig fokuserad på vad jag äter. räknar ständigt efter hur mycket jag ätit vad jag får äta osv..
har en hel del knäppa idéer för mig både vad det gäller mat, dryck, motion och andra saker i varagen.
vissa saker måste göras på ett vist sätt och liknande..

och en sak har verkligen förändrats, mitt sätt att se på min kropp.
jag kan helt plötsligt se att jag är smal. jag kan se att mina armar ser spinkiga ut.
jag kan se att min mage är nära på obefintlig.
detta trots att jag egentligen enligt mina "normala" (tidigare, sjuka) mått är stor.
för inte så länge sedan var jag helt övertygad om att bmi 15 för mig var samma som bmi 20 för andra.
jag trodde helt och fullt att jag såg likadan ut som andra normalviktiga.
om jag ska vara helt ärlig så tror visa delar av mig den fortfarande. fast med lite andra siffror, att bmi 17 för mig är som bmi 20. helt kommer jag nog aldrig att ge upp den tron..
summan av kardemumman; jag känner mig smalare än på länge! och tur är väl det för annars skulle jag aldrig våga äta som jag gör nu!

är hos mina föräldrar nu,
äter mycket, eller det känns så iallafall.
och jag får inte ha mina light produkter här.
det stör mig enormt.
och inte har jag någon våg heller.
fast det kanske är lika bra. så slipper jag få ångest över det varje dag.
bättre att få ångesten i en klump efter jul.
för då kan jag ju göra något åt det, det kan jag ju inte här..
fast om jag ska vara ärlig så verkar jag inte gå upp i vikt.
snarare tvärtom.. för mina kläder känns enormt stora.
men det är bara skönt..

jag har inte fattat det här att en del pendlar i vikt. ca 1-2kg kan det skilja utan att skilja.
men jag pendlar ingenting.
varken upp eller ned. jag står exakt på samma.
vilket är skönt. för jag skulle inte palla att den varierar med några kilo.
så tack och lov att jag står still.
var rädd att jag gått upp.
jag ser nämligen större ut.
men jag väger visst samma.
skönt att få det bekräftat.
nu ska jag snart skriva tenta!

vilket är för mycket.
ni ser, jag står still i vikt.
jag går inte ned.
och det är väl bra... gissar jag.
men jag vill väga 44 eller under.
men 44,7 är okej med tanke på hur mycket jag åt i helgen.
ja ja..
nu ser jag på jul kalendern

sista veckan innan jul-lovet.
känner mig lite nervös inför denna helg.
men jag ska göra så här och försöka äta normalt den här veckan.
för att min ämnesomsättning ska komma igång och jag ska klara av att bo hos mina föräldrar i nästan en månad.
känner mig sjukt uppblåst redan efter att ha varit hemma över helgen.
så får jag nog köra igång med kvällsgympa igen.
varit lite slappt på den senaste tiden,
men nu ska jag köra igång igen!
då kanske maten kan gå lite bättre.
för detta gäller fortfarande: Igen självskadning innan jul.
och dumma jag planerar redan vad jag får göra efter julafton. varför??

jävla start på dagen.
åt mini yoghurt men ångatade mig och den åkte upp.
så onödigt.
fy.

livet går bra.
jag trivs med mitt liv.
maten går ju sådär.
men annars så är det bra.
men jag borde verkligen få lite mer struktur på mitt matintag.
fasta tider och sånt..
men det är så jobbigt...

jag mår så bra.
visst maten går kanske jätte bra..
nej.. det går inte alls bra faktiskt.
men måeendet är på topp.
jag njuter av livet.
jag har insett att livet kan vara ganska så härligt, plötsligt inser jag varför man ska leva.
nu fattar jag vad alla behandlare snackat om.
men jag får inte sabba allt genom att inte sköta maten..
jag måste skärpa mig!!
ät bättre nu!

ställde mig på våg fanskapet idag
och det var dumt.
för trots att jag har ätit lite denna vecka har jag gått upp.
kan ha något att göra med all alkohol jag har fått i mig.
jag vet inte.
eller så lurar jag mig själv-.
kanske äter jag ap mycket egentligen.
vem vet.

vägde mig imorse.
skäms över hur mycket vågen visade så det kan jag inte skriva.
men min dag blev totalt förstörd.
äckel

jobbigt.
har sådanna jobbiga tankar.
ser smala ben överallt.
och jag kan inte låta bli att stirra och skämmas över mina feta lår.
orkar inte se alla dessa magra människor överallt.
och jag har självskadnings bilder i mitt huvud.
ser mig själv skära mig, och jag orkar inte se de där bilderna.
förr var jag alltid tvungen att följa dem.
men inte nu!
fan jag ska inte skada mig själv mer innan jul har jag bestämt.
ska fan klara det.!

jag åt lite igår. mest sallad, beställde en bulgursallad,
så jag åt mest sallad och inte så mycket bulgur.
fast sen kom jag hem och åt glass som åkte upp.
dumt.
varför gjorde jag så?
men men, nya tag idag.
magen var iallafall platt och fin när jag vaknade.
men stora synliga höftben.

fast en sak stör mig, vissa ben på kroppen ser ut som fett!
men det är nog bara för att jag väger för mycket.
om jag går ned lite syns det tydligare att det är ben.
hoppas jag.

idag ska jag äta middag med vänner igen,
så dumt.
men det får gå.
äta lite.
äta sallad.
spy,

fast jag är inne i en "bra" spy period.
spyr nämligen inte så mycket, vill fortsätta så.
tänker på mina tänder. de stackars små tänderna..

maten går sådär.
denna veckan går den sämre än tidigare.
vill gå ned just nu.
igen, och orkar inte kämpa emot.
men det vänder om några dagar.
och då får jag ork att orka gå emot ångesten.

insett en sak, jag går bara in och skriver på den här bloggen när jag har min "dåliga" dagar..
de dagar jag vill gå ned i vikt. när jag äter sämre och saknar svälten..
vill så gärna vara smal.. mager..
men jag är så ömtålig, två dagar av sämre ätande och min kropp märker av det.
huvudet snurrar, jag fryser ännu mer...
ska äta med en vän nu.
det känns sådär.
vill inte ät, men jag vill vara social.
kanske petar jag bara i maten.
vi får se...

tjock är jag iaf.