bortrest
Sitter just nu och överväger det här med att spy.
Det känns inte bra att behålla det jag har ätit.
Men jag är självfallet livrädd för at någon ska komma på mig.
Det villa jag inte. Men hur sk jag annrs hantera det?
Jag har inga stesolid. Jag har bara ångest. Ja jag går och spyr måste nämligen även gå på toa. Och hur ska jag kunna gå på toa utan att spy? Jag kan meddela att det går när man bara har drukigt typ en dl till maten... då kommer inte allt upp. Det här var seriöst typ tredje gången idag... det här är inte bra. Jag hatar att behöva spy! Jag hatar att jag beter mig såhär... tror att jag har spytt varje dag i typ tre veckor eller mer... fast först var det en gång per dag. Efter lunchen på dagvården, sen åt jag bara light glass och frukt. Men sen kom jag hem och då blev det efter middagen också. Sen fick jag för mig att äta en kaka, den första smakade gott så jag tog en till, men då vet jag att TVÅ kakaor kan jag inte behålla. Så då tar jag en tredje, äter lite sylt kanske lita jucie, och besöker sedan min vän toaletten.
Så blev det så några gånger. Att jag spydde kanske tre gånger per dag. Men så kom jag hit, och jag vill inte att någon ska märka något. Men nu spyr jag så mycket och det kommer vara så många här. Det kommer att märkas om jag inte gör något åt problemet. Oh det finns bara en sak att göra: äta mindre.
Jag vill inte leva såhär. Det är inte ett värdigt liv. Jag vill bara gå ned i vikt, ångesten i mig är stor. Jag drömmer båda på dagarna occh näterana om att skada mig själv. Jag vill laxera, spy och svälta. Jag vill bara vara smal. Vara vacker och lycklig. Jag hatar att ha det så här. Men jag försätter mig själv i den här situatonen hela tiden. Svält är mitt överlevnads sätt. Nej, svält är mitt levnadssätt. Jag kölarar mig inte utan svälten och anorexin. Jag han blivit ett med sjukdommen. Vi trivs så bra ihop. Jag och anorexin.
helg
det går inte så bra.
är jag ensam äter jag dåligt.
så är det bara.
annars äter jag bra, fast nu är det svårt att behålla den.
det har INTE gått bra.
min hals är svullen och mår dåligt.
efter blodet försökte jag att låta bli.
det gick sådär.
en dag fixade jag,
efter den dagen kändes det som om det inte var så farligt över.
och det var det inte.
inget mera blod.
bara svidande hals och magkatarr.
blod
jag har aldrig spytt jätte mycket, eller många, gånger.
jag är inte bulimiker.
har spytt galla eller vad det är.
men aldrig blod.
är det från halsen eller magen?
bevis på magkatarren jag har?
13 mars
men jag behåller den.
framsteg.
imorse när jag vaknade drog jag som vanligt händerna över ryggen för att känna efter.
och imorse tyckte jag att mina bäckenben på ryggen känndes mer än tidigre.
så skön kännsla.
tänk att jag hela tiden måttar och undersöker min kropp.
känner efter var det finns fett.
fabntiserar bort det.
måttar med hände och ögon.
måttband och våg.
lår ska helst kunna greppas runt på tjockaste stället med hjälp av båda händerna,
tummarna och pekfingrarna.
över armarna med hjälp av en hand.
tumme mot pekfinger.
fast nu är jag för fet för det.
vid 43kg brukar jag kunna greppa kring låren.
42-41kg runt armarna.
vill dit!!!
skit och kväll
de är feta.
kan kännna fettet överallt på min kropp.
det ligger där under huden.
äckligt äckligt.
värdelös dag.
ibland undrar jag varför jag fortsätter att leva.
mitt liv är meningslöst.
det enda med mening där är min svält.
mitt fel. visserligen.
men om jag inte ens får vara smal.
varför då leva?
livet är inte detta.
äpplen
små visserligen men tre!
för mycket.
lunchen var pasta och den kunde jag inte behålla, tyvärr.
planerar att inte behålla middagen heller.
sällskap idag så då måste jag äta...
45,1kg
snart iväg till dagvården.
middag
den bestod av en varma koppen klar grönsaks soppa (50kcal) och två rivna morötter samt en appelsin.
jag känner mig as fet. och vill gå och dö.
ska öppna en två liters cola light nu. räknar med att dricka hela.
jag har ett sjukt behov av att äta hela jävla tiden.
hatar det.
så jag dricker cola light.
stilnoct
lunch
den gick inte så bra.
var en gratäng. och potatis.
åt salladen två potatisar, och plockade ut det ofarliga ur gratängen.
men icke att det fick stanna....
en sak som stör mig.
för någon vecka sedan var jag ärlig och berättade att jag har svårt att behålla maten.
jag spyr inte på dagvården, utan på en toa utanför dörren.
skulle aldrig spy så att de andra tjejerna skulle kunna märka det. det är respektlöst.
men då blev svaret:
"gör du det mer så kan du inte gå kvar"
vad resulterar det i?
jo, att jag ljuger.
vilken jävla behandling...
jag hatar att spy. men ångesten är så stark.
nu har jag varit ute och gått i en och en halv timme, är genom blöt och fryser som en galning.
dagvård
min frukost:
två mackor:
ena längtan 107kcal andra oidentifierat tror 100kcal.
pålägg.
lätta, typ en tesked. max. 35kcal
tartex en tesked max. ca 40kcal?
totalt:
297kcal
ungefär.
10 mars
till och med vacker ( kroppen)
revbenen syntes, höftbenen stog ut, armarna var tunna.
sen ställde jag mig på vågen.
45,7kg.
då blev jag fet.
helt stört, men jag blev verkligen fet sammtidigt som siffrorna visade sig.
jag ska gå ned i vikt, inte upp.
detta var +,7kg sedan fredags morgon.
och det störda är att jag ötit lite i helgen.
åh... jag vill ju bara vara smal.
dagvård nästa.
känns lite dubbelt att gå på dagvård för att bli frisk samtidigt som jag kämpar för att gå ned i vikt.
det är därför INGET av de två sakerna funkar.
blä
iblande måste jag bara spy trots att jag inte ätit så mycket.
nu åt jag ca 2dl glass på totalt 170kcal.
och två koppar de.
men nej, det bara skulle upp.
imorgon dagvård.
våg
för en vecka sedan köpte jag en våg.
mamma hra tidigare konfiskerat 4st av mig.
men nu bor jag själv och kan ha en våg.
jag bor i min lägenhet under veckorna och hos mina föräldrar under helgerna.
för att öva liksom.
så imorgon ska ajg ställa mig på vågen.
jag vill att den visar under 45kg.
det är enda målet.
i slutet av veckan borde jag ha klarat mig ned till 44,5kg.
men saker och ting är oförutsägbara.
det beror på hur mycket männiksor i min omgivning tänker vara på mig.
Välkomen, what ever....
nu kommer det en till deppig blogg om mat.
jag vill bli frisk.
men hur lätt är det?
jag har varit i behandling till och från sedan 2004.
innan det var det bara skolsköterskor som fick dras med mig.
jag har alltså anorexia.
just nu är jag ganska så stabil viktmässigt.
ligger på 45kg.
eftersom jag är anonym och verkligen kommer berätta vilken jävla skit anorexi är så tänker jag vara så pass fräck att jag skriver ut båda min längd och min vikt.
japp. då kan ni räkna ut bmi.
vad man nu får ut av det.
bmi säger nämligen ingenting om hur sjuk man är.
men trots det är det fokuseras det jävligt mycket på vikt och bmi.
.
trots att jag vet detta så har sjukdommen mig i sina klor.
för ja, jag vill gå ned i vikt.
såklart.
nu vet ni ad ni ger er in på om ni väljer att fälja mig.
