sanning..

okej.
det går inte enbart bar för mig.
jag har alldeles för många bulimi tendenser.
förr såg jag ned på alla bulimiker, jag kunde för världen inte förstå varför man betede sig så. jag tyckte att de var svaga som åt och sedan spydde. även om jag själv längtade efter att kunna spy. fast jag vill kunna det för att göra av mig med "ofrivillig" mat, alltså det som jag blev i tvingad.

sedan lärde jag mig att spy.
nu är jag bra på det.
för bra.
denna vecka har jag spytt fyra dagar. notera dagar.
inte gånger.
visst, jag hätsäter inte.
men när jag ätit sådant som jag ångrat, och vet att jag måste göra mig av med.
så äter jag lite till.
jag ska ju ändå spy.
jag är inte så sugen, utan det är mest för att utnyttja tillfället.
helt stört.
jag hatar att spy.
för när jag dessutom ätit för mycket så måsta jag skölja och göra mig helt säker på att allt kommer ut.

äckel.
har inte skadat mig denna vecka iaf.

Kommentarer
Postat av: UlfLisa



Du satte ord på mina känslor och situation just nu;

utnyttja tillfället.



Vet jag att jag ska svälta de kommande dygn/dygnen så kan jag äta lite till, även om jag inte längre är hungrig.



Jag har precis flyttat tillsammans med en kille (roomie with benefits ;) och självklart vill jag inte knapra på något (glufsa i mig, enligt mig...) någonting när han är i närheten. Så om han duschar eller pysslar med tävtten i tvätt stugan skyndar jag mig att "passa på"...



Blandat med ångesten är den vidriga magen som blir som en ballong i flera dagar... Även fast mängden mat inte är mycket.

2008-09-13 @ 22:25:51
Postat av: Jessi

kämpa på...

2008-09-14 @ 15:31:51
URL: http://jessi91.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0