visst vet mina föräldrar om att jag har anorexi.
dom har stöttat mig i alla år.
svårt att missa alla behandlingar jag gått på..
nej, det dom inte vetat är hur det  har varit det här året.
på något vis trodde de att jag inte spydde längre, eller att jag inte skar mig längre.
vilket jag önkar att jag inte gjorde..

jag har tappat kontrollen totalt.
förr hade jag total kontroll på allt som kom ned i min mage.
nu har jag inte det.
och det ger sådan extrem ångest.
hur ska ajg bete mig för att återfå kontrollen?
fasta?
dra ned på maten totalt eller äta regelbundet.
jag vet inte..

fast jag vet inte varför,
känner för att skrika, vråla,
känner mig panikslagen.
instängd.
har ångest och vet inte vart jag ska göra av mig själv.
och jag vet inte varför

som jag inte kan kontrollera.
var på middag igår och åt för mycket.
hade inte ätit på hela dagen och middagen pajade allt.
ibland väljer jag mellan att stanna hemma och vara en osocial klump och kunna äta som jag vill.
vilket jag gjort under så många år.
men vad är det för liv?
nej, då får jag stå ut med ångesten, för jag vill ha ett liv.
men igår när jag kom hem blev det panik.
spyde tills jag knappt kunde stå.
mådde ännu mer skit efter det,
så det resultearade i ett till sår på mitt lår.
det ledde till ännu mera ångest, och den botades med stesolid.
nästa gång går jag direkt på stesoliden.
lägger mig under täcket och vägrar gå upp.
altern ativt motinoerar tills jag inte kan stå.
det är nog bättre.

spårade inte ur totalt.
däckade däremot av pillren jag petade i mig.
vilket på sitt sätt skapar ångest.
men hellre det än skärsår.

hum.
just nu känns det inte så bra.
känner ett stort självhat och en massa tomhet och ångest.
vet inte hur jag ska hantera det.
på ett icke destruktivt sätt.
men det går inte så bra.
får ta något piller, lägga mig under en filt och hoppas aker och ting blir bättre.
det funkar ibland. 

inte så måmga dagar som jag ville..
men nästan.
men jag ska inte hetsa. absolut inte.
inte på lääääänge.

mindre bra idag.
känner mig fet och stor och äcklig.
tvingat i mig frukost.
och har extrem ångest över det.
ska nog ta mig en långpromenad.

den här dagen går inte så bra, och jag blir så trött på att gå emot.
så jag orkar inte.
men det ska bli bättre.
annars orkar jag inte.
inte min kropp heller.

äckel

feel like shit

känner mig inte bra idag.
skit liv.
skit ångest.
skit skit skit

känner mig inte bra idag.
tog för många stesolid, och propavan igår kväll.
resultatet, sömn, inget minne av gårdagskvällen.
då mådde jag ändå mer piss.
nu mår jag med piss.
men det ska nog gå.
ska träffa min läkare den här veckan.
ska höra om jag kan få bättre hjälp ny hjälp) om jag byter landsting.
vill ha en samtalskontakt.
behöver nog det.
anyway,
en sak i taget.

dagens mål:
inte hetsäta,
inte spy
inte proppa i min stess och annat.

helvetes skit känns det just nu.
äter för mycket, är as fet.
äckligt stor och fet.
jag måste gå ned i vikt.
varför är allt så jävligt?
ena stunden är jag stark och vill kämpa,
nu vill jag bara vara smal igen.
väga 42kg vara smal och fin.
inte så här äckligt stor.
helt skulle jag vilja spy nu, men nej, det ska jag INTE göra.
hata fetto mig.
/Ä

har överlevt helgen.
klarat första måndagen.
känner mig fet och som om jag äter hur mycket som helst,
men jag ska äta rätt mycket så att det inte slår över.
visserligen är det jävulskt jobbigt.
men nu får det vara så ett tag.
får absolut inte spy!
4 dagar avklarde nu!

skit skit skit.
har spyt under tio dagar den här månaden.
det betyder att jag redan nått min "kvot"
jag ska inte spy mer denna månad,
måste klara det!

för jag tapade kontrollen.
vi hade "kalas" på dagen, med tårta och godis.
sånt klarar inte jag.
jag spårade ur och hemma blev det skit.
jag tror inte att jag orkar så mycket mer.

skulle ju inte spy denna vecka.
well, det sprack igår, tyvärr.
åt middag med mamma på ikea och ja... det åkte upp.
men dt blir nya tag idag.
inte spy idag.
det är vad som gäller nu.
/E